iremis

För någon halvtimme bröt jag ihop, mamma satt och pratade med min bror han orkade nog inte prata om sina problem och allt press i livet så han drog, jag satt kvar på soffan och mamma började säga massa saker till min moster. Hur kom vi att prata om mig? Jag döljer mina problem för alla, jag orkar inte längre. Jag har alldeles för mycket inombords och det känns tungt, för tungt oftast.
Men jag vet inte vad jag ska göra! Jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag trivs varken här eller där, jag trivs ingenstans. Det är därför jag försöker att inte prata om mig, för då kan jag forsätta att gömma det jag känner och allt tungt som finns inombrods.

Vad ska man göra när man mår som man mår? Jag får ångest när jag tänker att jag borde kämpa för mitt liv och min dotter, men vart ska jag få krafter ifrån? Tro inte fel för jag älskar min dotter och hon är min glädje men jag kan inte rå för att jag mår såhär..

När dom sa ''Livet är inte lätt'' när man var barn, vad tänkte man då på? Äsch jag klarar av det! Så naiv man var. Verkligheten är hård och livet..? Ja, nu förstår man. Kunde inte det ha funnits en manual så att livet vore liiiiiite enklare? Det skulle vara ha varit nått? Eller..? Nej..?

Ibland så är det värt att leva för dom väldigt få personerna som
får en att känna sig bra.
♥