iremis

Jag vet inte varför jag känner mig som jag gör ..
Mitt hjärta slår dubbelt så snabbt känns det som, jag kan knappt andas och kan inte ta det lungt. Varför? Har ingen aning.
Jag mår inte bra idag, vakna utan någon som helst ork att göra något .. Vill sova men det kommer inte på frågan, jag kan inte vara lugn .. Kanske frisk luft skulle hjälpa, men sedan dom där blickarna jag får av människor vart jag än går.
jag är 20 år, är det så fel att bli mamma vid den åldern? Varför ser dom så chockade ut när dom ser min gravida mage? Det är som om dom inom sig slår vad om att jag kommer misslyckas som förälder. Ni känner inte ens mig!
T.o.m Melissa som jag var ute med under förra veckan blev själv chockad när kärringar såg på mig med en sådan ful blick, först på mig, sedan min mage och sedan på mig igen. Och inte bara kärringar utan nästan alla överhuvudtaget ..

På något sätt får det mig att känna mig obekväm när jag är ute, men innerst inne är jag glad och stolt över mig själv hur mycket jag har kämpat för att komma hit där jag är idag efter en tid av mörker och djupa depressioner i mitt liv som bara jag vet hur det var, där jag har min bror att tacka så mycket för. Han var mitt ljus som lyste upp det mörker som hade gjort mig blind och Leo som ändå bodde så långt borta visste hur han kunde få mig att må bra, skratta och le.
Mitt liv har en mening, jag lever för den lyckan jag känner inom mig och min nya lycka som är påväg: Min bebis.