Vaknade på morgonen utan dig vid min sida
Första dagen utan Leo, min älskling. Allt känns så tomt och dystert utan honom ..
Jag orkade och ville inte alls uppdatera, under dom där 10 dagarna han och jag skulle vara tillsammans. Ville vara vid hans sida så mycket som möjligt, men jag skrev något inlägg en gång om dagen när han spelade The godfather på min PS2.
Jag hatar denna känsla av tomhet, hans saker är borta, lägenheten är tom, utan skratt och lycka. Min säng är tom på morgonen utan honom vid min sida, utan en Leo som väcker mig på morgonen för att jag måste äta frukost för att våran bebis i min magen ska få näring och växa.
När jag vaknade så blåste det utanför, gråa moln och fult väder. Så känner jag mig inombords just nu, full av tristess och dysterhet. Det var soliga dagar när Leo var här, mitt humör var på topp och jag märkte knappt dom få saker som jag alltid klagade på när jag var ensam.
Hade tänk gå ut idag, men jag orkade inte, jag ville inte .. Vaknade sent för att jag var trött och nere. Satt och grät i flera minuter på kvällen för att Leo var hemma i Madrid igen.
Inte ens min brors mail fick mig att bli gladare, det är så långt kvar tills min bror kommer hem igen .. December ... 11 månader kvar.
Varför är dom jag älskar mest så långt borta från mig? Ändå om Leo sa att jag borde tänka på att jag inte alls är helt själv för att bebisen är med mig hela tiden, så känns det inte alls som sällskap och tröst, bebisen är inne i magen.
Jag känner mig så negativ just nu .. ska nog vila en stund.
Jag orkade och ville inte alls uppdatera, under dom där 10 dagarna han och jag skulle vara tillsammans. Ville vara vid hans sida så mycket som möjligt, men jag skrev något inlägg en gång om dagen när han spelade The godfather på min PS2.
Jag hatar denna känsla av tomhet, hans saker är borta, lägenheten är tom, utan skratt och lycka. Min säng är tom på morgonen utan honom vid min sida, utan en Leo som väcker mig på morgonen för att jag måste äta frukost för att våran bebis i min magen ska få näring och växa.
När jag vaknade så blåste det utanför, gråa moln och fult väder. Så känner jag mig inombords just nu, full av tristess och dysterhet. Det var soliga dagar när Leo var här, mitt humör var på topp och jag märkte knappt dom få saker som jag alltid klagade på när jag var ensam.
Hade tänk gå ut idag, men jag orkade inte, jag ville inte .. Vaknade sent för att jag var trött och nere. Satt och grät i flera minuter på kvällen för att Leo var hemma i Madrid igen.
Inte ens min brors mail fick mig att bli gladare, det är så långt kvar tills min bror kommer hem igen .. December ... 11 månader kvar.
Varför är dom jag älskar mest så långt borta från mig? Ändå om Leo sa att jag borde tänka på att jag inte alls är helt själv för att bebisen är med mig hela tiden, så känns det inte alls som sällskap och tröst, bebisen är inne i magen.
Jag känner mig så negativ just nu .. ska nog vila en stund.
