Min mardröm är tillbaka
Jag var så glad igår, men så kom min mardröm tillbaka, det jag mest hatar, som jag har varit SÅ glad över att få slippa all den här tiden: min mens. Jag säger bara fan, fan, fan, fan, faaaaaaaaan!! Jävla skit!!
Det förstörde inte min dag men gud, vilken lättnad det var att fick slippa min mens så länge.
Sen jag började amma Isabel så har jag alltid haft problem med det, det kom så lite. Så jag slutade för någon vecka sedan, fast det är nu jag får skuldkänslor för det, alltså hon ammade i några minuter sen började hon gråta för att det inte kom något men borde jag ha fortsatt? Så att hon fick närhet? Alltså hon får det nu, jag har alltid henne nära mig men det är inte samma sak när man ammar sin bebis. Jag kanske ska börja med det här hud-mot-hud grejen igen som förut när hon föddes och var inlagd i sjukhuset dom där 3 veckorna.
Jag ammade henne kanske lite mer än 2 månader men var det fel utav mig att sluta bara för att det kom så lite?
Åh, jag vet inte. Nu kan jag inte göra något ... Eller?
Det förstörde inte min dag men gud, vilken lättnad det var att fick slippa min mens så länge.
Sen jag började amma Isabel så har jag alltid haft problem med det, det kom så lite. Så jag slutade för någon vecka sedan, fast det är nu jag får skuldkänslor för det, alltså hon ammade i några minuter sen började hon gråta för att det inte kom något men borde jag ha fortsatt? Så att hon fick närhet? Alltså hon får det nu, jag har alltid henne nära mig men det är inte samma sak när man ammar sin bebis. Jag kanske ska börja med det här hud-mot-hud grejen igen som förut när hon föddes och var inlagd i sjukhuset dom där 3 veckorna.
Jag ammade henne kanske lite mer än 2 månader men var det fel utav mig att sluta bara för att det kom så lite?
Åh, jag vet inte. Nu kan jag inte göra något ... Eller?
