iremis

Det gör ont, jag vet varför jag önskar att nâgon kunde fâ min smärta att försvinna. Varför känns det som om min värld gâr under ibland? Allt var ju sâ bra för nâgon dag sedan .. jag längtade hem till mitt vanliga liv, nu vill jag försvinna, jag vill gömma mig frân världen. Ialla fall ett tag, jag tänker pâ min dotter jag mâste fortsätta med mitt liv för hennes skull .. Men alla har väl dâliga dagar?

''A veces tengo que huir, porque no puedo más.''

Jag hatar nätterna fast ändâ sâ älskar jag dom, dom har börjat bli min mardröm igen. Jag kan inte sova, jag kan vara vaken flera timmar ändâ om jag är trött, tankarna tar över min hjärna och känslorna vägrar försvinna .. Sorg är vad jag känner, en känsla som kommer smygande och vägrar lämna mig. Den känslan som fâr mig att vara vaken i timmar.

''Quiero escapar y despertar sin saber del tiempo''

Kanske det gâr över imorgon, idag är det min dâliga dag. Jag har rätt att fâ känna mig sâhär .. Hoppas det gâr över snart, jag kanske glömmer bort allt dethär under tiden vi är ute. Vi ska snart âka till Tres Aguas en galleria.
Adios.

Min ända riktiga glädje.